Inramningens funktion
Årligen förstörs grafik och annan papperskonst för miljonbelopp på grund av ”felaktig” inramning. Felaktigt så tillsvida att material som använts kan skada konstverket. Detta beror i de allra flesta fall på att man tidigare inte kände till att syrahaltig trämassekartong i kombination med ljus, missfärgar och på sikt bryter ner konstverket. Även användandet av självhäftande tejper och diverse limsorter har skadat många konstverk.
Papperskonst som är inramad före 1800-talats början är ofta mindre skadad på grund av att det pappersmaterial som då användes var tillverkat av lumpråvara. När papper av trävara började användas kände man inte till att det innehöll skadliga ämnen och substanser som till exempel syra och lignin vilka medförde att den inramade bilden utsattes för en nedbrytningsprocess. Detta syns bäst genom att bakstycket och eventuell passepartout har antagit en gulbrun ton. I värsta fall har även konstverket börjat få denna nyans.